Kommunpolitiken kännetecknas av en årscykel. Naturliga pauser kommer i juli och en lång bit in i augusti. Över årsskiftet finns inte heller några sammanträden inbokade. Det blir för de flesta nämnder, styrelser och kommunfullmäktige åtta, nio eller tio sammanträden under ett kalenderår.

Ekonomin spelar en avgörande roll för kommunalpolitiken. Mycket fokus ligger på fördelningen av tillgängliga resurser. I juni avslutas det arbetet. Processen involverar budgetberedningen och kommunstyrelsen i flera steg innan kommunfullmäktige får sista ordet. I två delårsbokslut efter april och efter augusti samt i årsbokslutet rapporteras hur resurserna förvaltas och hur verksamheterna utvecklas. Sker det enligt målsättningen, används pengarna rätt?

En sådan årscykel växlar från hektiska till lugna perioder. Möten i mars brukar vara odramatiska, ganska så lugna.

Stefan Kärvling bloggade om kommunstyrelsens sammanträde nu på onsdag. Han nämner min motion där jag skriver om att kommunstyrelsen borde kunna göra bättre.

Just detta sammanträde behandlar punkten ”motionsredovisning”. Förvaltningen sammanställer vilka motioner som finns och som väntar på att föras tillbaka till kommunfullmäktige för ett beslut. Just denna motion, som jag trodde skulle föras fram ganska omgående, tycks vara besvärlig. Som kommentar till flera andra motioner skrivs: ”Motionen beräknas bli behandlad av kommunfullmäktige under våren 2019.”  Så står det inte efter denna min motion, som jag skrev i oktober 2018. Innan motionens text och yrkande faller helt i glömska så länkar jag till texten en gång till.

Lika lugnt verkar det vara på socialnämndens sammanträde på torsdag. Det jag med viss spänning väntar på är nämndens skrivelse till kommunstyrelsen med beskedet att det kommer att bli ett stort underskott 2019. Nämndens ordförande, Dan Nyberg, S, anmälde redan i november 2018 att det finns två grundläggande regler: Dels gäller fullmäktiges ord, nämnderna får finna sig i tilldelningen och hantera sin verksamhet inom anvisade ramar, dels ankommer det på nämnderna att återkomma med en framställning om tillägg om det visar sig att man inte lyckas.

Socialnämnden skall på onsdag ”arbeta fram förslag till förväntade resultat”. Jag citerar från en tjänsteskrivelse till socialnämnden, som beskriver arbetsuppgiften för denna ”workshop”.

Att sätta förväntade resultat är ett av politikens tydligaste verktyg för att effektivt kunna styra utvecklingen av verksamheten. För att förväntade resultat ska ha en styrande effekt är det viktigt att de är tydliga samt att de är mätbara. Detta för att uppnå de effekter som nämnden önskar. Grundläggande för all målstyrning, som det handlar om här, är begränsning. För många förväntade resultat faller på eget grepp eftersom syftet med målstyrning är att skapa effektivitet i verksamheten. Att begränsa antalet till 1-2 förväntade resultat per område gör att det blir överblickbart och möjliggör en effektiv styrning.”

”Det är viktigt att komma ihåg en begränsning i detta sammanhang. Av förvaltningens hela verksamhet faller ca 80-90% inom grunduppdraget, som styrs av socialtjänstlagen m.fl. lagar. Det lämnar 10-20% kvar till utvecklingsverksamhet.”

Förhoppningen är att nämndens ledamöter ska förstå vinken. Anvisningen är ju mer än tydlig. Och det finns ett samband till en annan text. Jag tänker på en av ”nyheterna” i budgetberedningens omvärldsanalys, texten som handlar om ledning och styrning, avsnittet som handlar om tillitsstyrning.

Vänsterpartiets ledamot i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Kärvling, är också ersättare i kommunstyrelsen. Hans blogg berättar om nämnd och styrelse, innan sammanträdet och efter sammanträdet. Från och med tisdag är Stefan också ersättare i Kunskapsförbundet Väst, därifrån har jag för avsikt att fortsätta berätta på min blogg. Tidigare fanns ju alltid aktuell information från nämnderna, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige på Vänsterpartiets hemsida. Nu får den intresserade hålla till godo med våra bloggar.

Och om Kunskapsförbundets möte på tisdag återkommer jag i mitt nästa inlägg.