På gårdagens inlägg ”Ärligt talat – den röda knappen frestar” kom en del frågor och kommentarer.

Jag kan inte göra mer än att ställa en motfråga: Betyder det inget vad som sägs i riksdagen? Lyssnar man inte? Gör man sig inte besväret att dubbelkolla i protokollet?

Fredagen den 14 december prövade riksdagen talmannens förslag till statsminister. Andreas Norlén hade föreslagit Stefan Löfven.

Vänsterpartiets gruppledare, Mia Sydow Mölleby, anförde följande [sida 4 i snabbprotokollet]:

”Herr talman! Vänsterpartiets linje har hela tiden varit tydlig. Det är Stefan Löfven som är vår statsministerkandidat. För att markera det kommer vi att avstå i dagens omröstning. Vi ser också att det är kring Stefan Löfven som det finns en möjlighet att föra processen framåt. Samtidigt är det så, som vi har sagt hela tiden, att om det är ett skarpt läge och en regeringsbildare förutsätter Vänsterpartiets mandat för att bli vald, behöver vi naturligtvis också ha inflytande.”