På gårdagens inlägg ”Ärligt talat – den röda knappen frestar” kom en del frågor och kommentarer.

Jag kan inte göra mer än att ställa en motfråga: Betyder det inget vad som sägs i riksdagen? Lyssnar man inte? Gör man sig inte besväret att dubbelkolla i protokollet?

Fredagen den 14 december prövade riksdagen talmannens förslag till statsminister. Andreas Norlén hade föreslagit Stefan Löfven.

Vänsterpartiets gruppledare, Mia Sydow Mölleby, anförde följande [sida 4 i snabbprotokollet]:

”Herr talman! Vänsterpartiets linje har hela tiden varit tydlig. Det är Stefan Löfven som är vår statsministerkandidat. För att markera det kommer vi att avstå i dagens omröstning. Vi ser också att det är kring Stefan Löfven som det finns en möjlighet att föra processen framåt. Samtidigt är det så, som vi har sagt hela tiden, att om det är ett skarpt läge och en regeringsbildare förutsätter Vänsterpartiets mandat för att bli vald, behöver vi naturligtvis också ha inflytande.

Nu har det ägt rum en förhandling mellan S, MP, C och L och det tycks bli en omröstning om Stefan Löfven som statsminister nästa vecka onsdag.
På första sidan av dokumentet som de fyra partierna enades kring finns en tydlig markering:
”Denna överenskommelse innebär att Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden.”
Hur tänkte man när mandatfördelningen  i riksdagen är som den är?
P.S. Visst spekuleras det ! Här ett inlägg på SvT-hemsidan.