Bert Karlsson ringde. Kan inte påstå att jag blev förvånad att Bert Karlsson ringde mig. Mera att det dröjde så länge innan han ringde mig.

Vad gäller saken? Han ville träffa mig men samtalet avslutades med att jag lyckades övertyga honom om att det var meningslöst för oss båda.

Han vet vad han vill och jag vet vad jag inte vill.

För Bert Karlsson kom det som en otrevlig överraskning att kommunstyrelsens majoritet avböjde förslaget att utreda ”bostäder” på Ursand. Det är inte ”Campingen” som ger pengar, det är inte ”Campingen” som är huvudintresset för Bert Karlsson. Campingen var ”dörren in”…

Min uppfattning är att det ankommer på mig på samma sätt som det ankommer på andra ledamöter i kommunstyrelsen att ”prioritera”. Tillsammans med sju andra ledamöter ändrade vi på beslutsförslaget som kommunledningen hade lagt fram.

Telefonen lär ringa också hos andra, det återstår att se hur omröstningen utfaller när frågan eventuellt tas upp på nytt.

För min del gäller:

• Jag gör skillnad mellan ”campingen på Ursand” och ”Ursand”.
• Jag medger att ”campingen” mår bara bra av en upprustning – men eftersom kommunala kostnader behövs  måste ”campingen” acceptera att ställa ”sig i led”, det finns andra viktigare behov som måste komma i första hand enligt min uppfattning.
• Jag är övertygad om Bert Karlsson använder sig av”campingen” endast för att få genom ”bostäder” på Ursand – Bert Karlsson vet hur han ska spela spelet. Den egna insatsen stannar på lägre nivå, kommunens åtagande överstiger vida Bert Karlssons ”bidrag” – vinsterna hamnar inte hos kommunen.

Det kändes ändå bra att Bert Karlsson ringde, nu vet han att han inte behöver ringa igen. Och inte heller behöver han försöka ”tolka” vårt samtal. Vi var båda tydliga mot varandra – han instämde även i mitt förslag efter tio minuter att vi skulle avsluta samtalet.