På onsdag är det fullmäktige, ett sista möte inför sommarlovet. Tio fingrar på två händer räcker inte till att räkna upp alla ärenden som väntar på ett avgörande. Beslut i många frågor tas dock inte nu, det får anstå till hösten eller ännu längre.Denna mandatperiod utmärks av en hastighet som kan betecknas med ”knapp styrfart”.

Som politiker i opposition känner jag en viss vanmakt. Våra motioner behandlas ju  inte omgående, hur mycket vi än själv tycker att vi tar upp viktiga och aktuella frågor. Interpellationer behandlas inte heller på sätt vi har föreslagit, utan oftast går två hela månader mellan att frågan ställs och svaret kommer. Svaret? Nåja, innan det kommer någonting som anses utgöra ett svar.

Tredje instrumentet är det som kallas ”frågor”. Tidigare kallades det för”enkla frågor” men det fick jag lära mig att så heter det inte längre. Jag tror det blir tre av denna sort kommande möte, här den första:

Fråga till kommunstyrelsens ordförande

Vad står i vägen för nya ägardirektiv?

Kommunstyrelsen beslutade vid sitt möte 2 november 2011:

• med beaktande av yrkandena ovan att återremittera ärendet till kommunstyrelseförvaltningen.

”Ärendet” var Antagande av ägardirektiv för AB Vänersborgsbostäder.

”Yrkandena” som anfördes som motivering för återremissen var följande:

• Ordföranden föreslog att ärendet skulle återremitteras för att se över ägardirektivens omfång samt eventuella felaktigheter.
• Lutz Rininsland (V) yrkade … … för att se över bosam/social kontrakt.
• Marie Dahlin (S) yrkade … … för att få en översyn i sin helhet av ägardirektiven.
• Bo Carlsson (C) yrkade … … för att i ägardirektiven skulle tas in erbjudande om klimatsmart boende.
• Marika Isetorp (MP) yrkade bifall till samtliga yrkanden med särskyld betoning av Bo Carlsson (C) yrkande.

Jag delar Marika Isetorps syn att alla yrkandena skall beaktas men min betoning låg redan då vid Bosamkontrakten. Sedan dess är signalerna än tydligare. Det råder sedan en tid tillbaka stora svårigheter att hjälpa människor som av en eller annan orsak är i behov av samhällets stöd för att komma åt en dräglig boendesituation. Men nu tycks situationen eskalera och någonting måste ske.

Jag är av den uppfattningen att kommunen, som äger bolaget Vänersborgsbostäder till hundra procent, bör fatta beslut om ägardirektiv som ger bolaget vägledning om vad som behövs för att möta den av mig beskrivna situationen.

Min fråga är:

Vad är det som står i vägen för att ärendet åter kan behandlas i kommunstyrelsen och föras upp till kommunfullmäktige som ett beslutsärende?

Lutz Rininsland

Vänsterpartiet                                                             2012-06-14