Långt uppehåll mellan sammanträden, eller hur? Kommunfullmäktige träffades 2 februari och samlas nästa gång 30 mars. Stiltje? händer inget?

Visst händer det mycket men jag har svårt att tro att stegen framåt leder oss någon vart. I mitten av februari pekade kommunstyrelsen ut riktningen för 2012, en korrekt beskrivning är väl: små steg, försiktiga steg, inga dumdristiga satsningar, endast absolut nödvändiga ökningar, fast inte överallt.

Nu borde underlaget vara klart för bokslut 2010, kommunstyrelsen får information 2011-03-23 och lämnar sitt beslutsförslag till kommunfullmäktige 2011-04-06. Fullmäktige yttrar sig 27 april – det blev ju även 2010 i likhet med nödåret 2009 ett överskott med cirka 30 Mkr. Till största delen kom pengarna från skatteintäkterna, som inte var så låga som man hade förväntat sig efter finanskrisen, och från generella statsbidrag som under valåret 2010 som alltid under ett valår var mer generösa än vårt budgetbeslut från juni 2009 ville tro.

En månad senare behandlas på samma sätt – först information i kommunstyrelsen och därefter beredning av beslutsförslaget – den så kallade ”långa verksamhetsberättelsen”, fullmäktige yttrar sig i maj i denna fråga. Här läggs tyngdpunkten inte i första på ekonmin utan alla nämnder och förvaltningar rapporterar hur man lyckades med sin verksamhet: uppfylldes målsättningen, överträffades målen – eller blev det inte lika bra som det var sagt det skulle vara. Det sista gäller väl på en rad områden och förklaringen ligger såklart i det som klubbades en månad innan. Ökade generella statsbidrag lämnades i huvudsak för att den kommunala verksamheten skulle i görligasta mån förskonas från alltför drastiska nedskärningar, men se där, i Vänersborg användes pengarna nog inte helt på det sättet – istället förstärktes ”resultatet”, vill säga, vår ekonomi är stark!

I april alltså: titta vad duktiga vi är! se vårt fina resultat! sträck på dig, Vänersborg och en månad senare: måste du tala så högt om allt som inte blev gjort?

Hur går det nu vidare? Under mars har de flesta nämnderna ägnat sig åt ”måldiskussion”. Det rapporteras från i stort alla håll att det bara blir bättre – tvärs över samtliga partier är man sig enig att det behövs förstärkning för att vårt underhåll av gator och fastigheter skall äntligen står i förgrunden, att förskolan och skolan ska vända trenden av nedskärningar och blommar upp igen, att gymnasieskolan såklart behöver prioriteras, även hela det sociala området ska få det erkännandet och det tillskottet som verksamheten är i behov av. Så talar nämndernas politiker! I månad mars, ett halvt år efter valet, i början av en fyraårig mandatperiod.

Några nämndspolitiker har det lättare än andra, det finns ju nämndspolitiker som slipper bekänna färg när kommunfullmäktige fattar sitt budgetbeslut den 22 juni 2011, som då gäller för hela 2012. Andra däremot som sitter i nämnder OCH på en stol i fullmäktige har det lite mera besvärligt. Det gäller att öva in någon variant av gängse uttalanden som  ”ja, då diskuterade vi nämndens behov, idag är jag med och besluter om helheten”. Men inte alla övar in sitt försvarstal, man kan ju alltid låta bli att vandra upp till talarstolen.

Vi får väl se hur många steg tillbaka det blir vid midsommar.