Efter sommarpausen har nämnder och styrelser kommit i gång. Kommande vecka från måndag till fredag är det något möte varje dag. Barn- och utbildningsnämnden är först, sedan byggnadsnämnden, på onsdag miljö- och hälsoskyddsnämnden och kommunfullmäktige på kvällen, på torsdag socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden avslutar veckan. Redan i torsdags var samhällsbyggnadsnämnden samlad och nu på måndag är det också kommunstyrelsens arbetsutskott som har en diger dagordning.

Gemensamt för alla är osäkerheten hur det egentligen står till med ekonomin. Låter konstigt, men kan förklaras. Det tar sig mest uttryck i det som alla nämnder i september har att ta ställning till – delårsbokslutet ”per augusti”.

Kommunalekonomins årshjul har flera fasta punkter. Budgeten för kalenderåret beslutades innan midsommar året innan. I april och i augusti görs delårsbokslut, alltså lägesrapporter, och 31 december görs bokslut. Medan sista bokslutet, som också går under namnet årsredovisningen, har en central betydelse som underlag för en mängd viktiga beslut framöver, så är intresset för dessa två delårsbokslut i regel inte lika stort.

Delårsbokslutet per augusti ”berättar” i ett längre textavsnitt hur det står till i verksamheten, om tankarna kring förändringar och förbättringar redan fått genomslag, hur konsekvenserna av nedskrivningar ser ut att bli. Här tas ”tempen” på verksamheten, förvaltningarna berättar för nämndens politiker hur deras tidigare beslut har fallit ut. I ett kortare avsnitt med en mängd siffror skildras nämndens ekonomi, dels med en uppgift om ”just nu”, alltså 31 augusti, dels med en prognos om vad som ser ut att bli resultatet fyra månader senare, vid årets slut.

Pandemin är bakgrunden till att det finns frågetecken överallt. Pandemin har fört med sig att några enheter inte alls eller endast i begränsad omfattning kunnat vara verksamma, andra enheter däremot har haft dubbelt upp och mer att prestera. Det förde med sig att kostnaderna eller utgifterna har liknat en berg- och dalbana under 2020 och 2021.

Sedan har staten (regeringens förslag, riksdagens beslut) uppfattat kommunernas pressade läge och ställt upp med extra tillägg utöver alla de vanliga statliga bidragen. Dessa bidrag har delvis varit för generösa, såsom t ex bidraget som skulle täcka förväntat skattebortfall. Kommunernas intäkter på kommunalskatten blev klart mindre än tidigare prognoser gjorde gällande. Andra bidrag tilldelades med tämligen ”suddiga” anvisningar. Kommunekonomer fick mer eller mindre gissa sig fram till svar på ett flertal frågor: Kommer bidraget endast en gång eller kommer det även nästa år? Uppfyller vi villkoren för att kunna räkna med att bidraget gäller oss? Räcker den totala summan för att alla ansökningar kan tillgodoses eller tilldelas vi mindre belopp än det vi hade räknat med?

Ett exempel var delårsbokslutet för Kunskapsförbundet Väst. I gymnasieskolan finns det fem introduktionsprogram. Introduktionsprogrammen ska ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till arbete. Här fanns i budgeten med ett belopp om 3 miljoner. När ingen inbetalning från staten kom, efterlystes bidraget. Men se där, någon gång i något sammanhang hade det fattats ett beslut som satte streck över tillskottet. Själv minns jag en barsk kommentar från SKR:s chefsekonom som pekade på att många gånger finansieras ”nya” statliga utfästelser till någon del av att andra tillägg dras in – utan att det blir särskilt tydligt att så sker. (Något att tänka på när Magdalena Andersson i övermorgon presenterar dels budgetpropositionen för 2022, dels höständringsbudgeten 2021.)

Så med alla frågetecken kring såväl utgifter som intäkter, så känns det inte riktigt seriöst att barn- och utbildningsnämnden får veta av sin förvaltning att man kan räkna med ett nollresultat vid årets slut. Socialnämnden får besked att förvaltningen räknar med ett överskott på 0,7 miljoner – kom ihåg att budgeten är på 1042,3 miljoner.

Handlingar för dessa två nämnder och för några andra nämnder finns tillgängliga på kommunens anslagstavla under ”kallelser och beslutsunderlag”.