Reservation i ärende 8:
”Tilläggsanslag mot bakgrund av tillfällig förstärkning av statligt stöd till skolväsendet 2021”

Regeringen har under pågående pandemi lagt fram en mängd förslag för att möta uppkomna krissituationer i samhället. Riksdagen har nästan undantagslöst beviljat samtliga punkter i snart två dussin extrabudgetar och övriga propositioner.

Det gemensamma för dessa anslag har varit:
● Förslagen skrevs fram under stor tidspress.
● Lagstiftaren litade på att mottagaren av bidrag och stöd skulle visa gott omdöme om hur stödet skulle tillföras berörda verksamheter.

Skolmiljarden var just en miljard, samtliga pandemitillägg är nu uppe kring 500 miljarder.

Det har blåst upp en debatt kring missbruk av det statliga stödet på några håll. I det här aktuella ärendet handlar det enligt vår uppfattning dock endast om en missbedömning.

Pressmeddelandet avseende skolmiljarden nämnde två punkter:
● Pengarna ska fördelas proportionellt utifrån antalet barn och unga i åldern 6–19 år i kommunen
● Medlen får användas brett för insatser i hela skolväsendet, det vill säga till exempel inom förskolan, grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen.

Den första punkten betyder att Vänersborgs kommun tilldelas 3,96 miljoner.
Den andra punkten säger att vi bestämmer själva hur vi vill använda tillkommande medel ”i hela skolväsendet”.

Kommunstyrelsens ordförandes förslag omfattar förskoleklass, nio grundskoleår och tre gymnasieår. Inte hela förskolan, ingen vuxenutbildning.

Vänsterpartiets yrkande hade sin utgångspunkt i den inledande meningen: ”För att möta den tuffa utmaning som covid-19-pandemin medför …”

Var finns de tuffaste utmaningarna?
● I första hand hos alla studerande som endast har kort tid på sig till examensdag, kort tid att ändå göra sitt bästa fast omständigheterna har ändrat villkoren för undervisningen på avgörande sätt.
● I andra hand studerande som från en dag till en annan tvingades övergå till undervisning på distans och som under mycket långa perioder inte fick återvända till klassrummet och fysiska möten med sina lärare.

Därför drog vi slutsatsen att ”tuffa utmaningar” gällde elever och studerande:

o i årskurs 9 på grundskolan som behöver sina betyg för att kvalificera sig för önskade utbildningsplatser på gymnasieskolans nationella program.
o i årskurs 3 på gymnasieskolan, där somliga kämpar för ”fullständiga betyg” för att kunna söka till en första anställning motsvarande utbildningen, medan andra elever behöver den där sista extra tiondelen i betygssnittet för att ha en chans vid ansökan till högskoleutbildning där många sökande konkurrerar om ett mindre antal platser.
o i vuxenutbildningen där många studerar för att komma till en anställning på en krävande arbetsmarknad, där många gör uppoffringar för att överhuvudtaget kunna studera.

Vårt yrkande prioriterade därför ett anslag till kommunstyrelsen och Kunskapsförbundet. De elever som det statliga extrastödet avsåg fanns i huvudsak där och i mindre utsträckning på grundskolan.

Vi vill tillägga att vår tanke delades av alla ledamöter i Kunskapsförbundets direktion. Vi blev därför mycket förvånade över att det vinnande yrkandet vid omröstningen också fick stöd av ledamöter som tidigare haft en annan ståndpunkt.

Vi reserverar oss till förmån för Stefan Kärvlings och Vänsterpartiets yrkande.

Stefan Kärvling Lutz Rininsland
2021-04-16