Påminnelser … planeringar …. prokrastinering … 

Återkommande, varje år, nyårsnatten stundar. Jag ska, jag vill – men först …

Hela tiden rör jag mig på två plan, vill följa traditioner och måste inse att det här året blev det helt annorlunda. Inställt, uppskjutet, löst på annat sätt. Vill vara igång men stannar upp omgående. När är det vi kan förvänta oss slutet på det onormala? 

På min lista finns många punkter. Frågor som kräver svar. Men jag vet också att mycket aldrig igen blir som förr. Bäst att få till stånd en turordning, prioritera.

Såg filmen ”Greta” – högt uppe på önskelistan är nu: Låt ungdomarna återkomma och samlas ”in real life” världen över i ”Fridays for future”. 

Följer vaccinrapporteringen och hoppas att inte något ytterligare inträffar som stoppar framgången, här, överallt och framför allt i länder och regioner som inte hade råd att tävla om vem som skulle få leveransen först. 

Skapa klarhet, skingra alla dessa dimridåer.

Migrationsuppgörelsen? Kommer till slut insikten att invandringen inte är problemet, att det finns en sanning för alla som är: Kräv inte mer av andra än du är villig att ge till andra. Människor flyr från krig och naturkatastrofer för att överleva. Kan vi verkligen sitta på åskådarläktaren?

Orättvisor och ojämlikheten mellan olika delar av världen, javisst, det vet vi och det är det ingen kan förneka. Men här hemma? Låtsas inte att klyftorna inte finns, att de inte växer sig större. Tala om orsaken, tala om vem som berikar sig på bekostnad av andra. Är kompromisser i all evighet ett vinnande koncept? Avsluta januariöverenskommelsens alla lögner. 

Och på hemmaplan, här i Vänersborg? När kommer äntligen debatten om vad vi vill? Och jag menar inte striden i alla dessa små frågor som står i vägen för samtalet om hur vi vill utveckla Vänersborg.

Även nästa år har januari 31 dagar … Gott om tid, punkt efter punkt, varje fråga kan få ett svar. Låt det bli ett svar som duger och leder framåt. 

Låt det bli ett Gott Nytt År – och det önskar jag alla som hittar till min blogg.