Kommunstyrelsen fastslog i oktober en plan för budgetprocessen inför budget 2021. Planen följer samma mönster som gällde under andra delen av 2010-talet.

Min motion att överväga en budgetprocess som går i mål i november istället för som nu, i juni, fick inte bifall av fullmäktige.

När kommunen fastställer sina mål och räknar tillgänagliga resurser och sammanställer oundgängliga utgifter, så blandas sådant som kommunen förfogar över med annat som kommer från staten och som inte kan påverkas.

I onsdags var temat ”finansieringen av välfärden” ett stort inslag i partiledardebatten i riksdagen. Jag sökte med nyckelorden ”välfärd” och ”kommuner” genom protokollet. När det gäller partiledarnas anföranden så var det framförallt Stefan Löfven, Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson och Jonas Sjöstedt som var tydliga med att beröra behovet av ökade tillskott från staten till kommuner och regioner. Läser man hela protokollet med alla replikskiften, så framkommer på ett eller annat sätt också, att ingen av Anders W Jonsson, Ebba Busch Thor, Johan Pehrson och Isabella Lövin nekar att så är fallet.

Dagen efter partiledardebatten fortsatte samtalen i riksdagens finansutskott. Det handlar inte längre om att det kommer tillskott från staten till kommunerna. Där finns samsyn.

Det som är oklart är:

• Hur många miljarder tillkommer utöver det som finns i statens budget för 2020?
• När kommer beskedet? Kommer det ganska omgående eller kommer det först i samband med att regeringen lägger vårpropositionen 15 april?

I vilken form tillskuts resurser, med lika stora belopp för 2020, 2021 och 2022? Eller blir det ett mindre tillskott ”nu” och en text som ställer i utsikt fortsatt förstärkning längre fram?

Hur ska man tolka Stefan Löfven när han i sitt anförande säger: ” Socialdemokraterna är Sveriges välfärdsparti. Vi har sagt det länge, och jag säger det gärna igen: Ja, det kommer att behövas ännu mer pengar till kommuner och regioner, för välfärden kommer alltid först.”

Jonas Sjöstedt testade statsministern och frågade: ”Om man menar allvar med att välfärden ska komma först måste regeringen nu klargöra vilka extra resurser som kommer till välfärden. Det räcker inte att prata om välfärden. Det är dags att regeringen klargör att kommuner och regioner kommer att få tillräckliga resurser för att klara sin verksamhet.”

Men det kom inget besked.

Vad gäller för Vänersborg? Jag ser framför mig att ovissheten har stor inverkan och gör budgetprocessen osäker och ineffektiv. Mycket värdefull arbetstid kommer att spillas av förvaltningsledningar och förtroendevalda.

Vid överläggningar den 3 och 4 februari kan ett preliminärt kommunalt bokslutsresultat läggas fram. Omvärldsanalysen bekräftar sannolikt det som gäller i alla kommuner – vi går back. Och vi ser inte någon väg ut, om inte ….

Partierna får sedan arbeta med underlaget fram till att budgetberedningen den 15 februari lägger fast ett beslutsförslag inför kommunstyrelsen 26 februari. Då kommer det att finnas ramanvisningar för samtliga nämnder som förenklat säger följande: Senast den 20 april skall nämnden beskriva hur man vill driva verksamheten 2021 utifrån det anslaget som även gällde för 2020. Om era förslag leder till förändringar i verksamheten, så bör ni beskriva för budgetberedningen vilka konsekvenser dessa förändringar för med sig.

Med andra ord, i mars och april nagelfars återigen allt. Möte efter möte sitter enhetschefer och ekonomiansvariga och letar efter något som man inte hittade 2017, inte 2018 och inte heller 2019.

Hur än formuleringarna kommer att se ut, hur än man trollar med orden och siffrorna, det kommer inte att gå ihop. När intäkterna inte förbättras kan utgifterna inte längre hanteras rationellt.

Något besked om ökade statsbidrag kommer ju. Men troligen först när nästan hela den kommunala processen har löpt färdigt. Mycket kommer att i all hast ändras innan fullmäktige dagarna innan midsommar går till omröstning.

Är detta klokt?