Inte lätt för rikstidningar att välja vad som får ta mest plats på första sidan. Dagens Nyheter valde idag att berätta: ”Fyra av fem kommuner tvingas skära ner”.

I DN:s kommunenkät ställdes en fråga: ”Kommer ni att tvingas göra besparingar i den kommunala verksamheten under 2020?

Två svarsalternativ fanns: JA eller NEJ. Artikeln berättar att 196 av totalt 290 kommuner besvarade enkäten Det blev ett litet antal som svarade klart och tydligt NEJ. Många fler kommuner svarade JA. I politiken verkar det synnerligen svårt att besvara frågor med ja eller nej, en hel del svar fick tolkas och rubriceras med ”Effektiviseringar etc”. Några kommuner uppgav också ”kommer att höja skatten”.’

Jag har förståelse för att nästan 100 kommuner inte besvarade enkäten. När budgetprocessen slutar med ett beslut i fullmäktige i november, är det inte rimligt att redan nu föregå det politiska beslutet.

Trollhättans budgetdebatt ligger i november, men redan nu svarade Trollhättan ”Ja, vi tvingas göra besparingar”. Om Trollhättans underskott 2019 berättas i huvudartikeln. Uddevalla svarade också JA och DN har separat en större artikel om Uddevalla med rubriken ”Uddevalla tvingas spara nästan 200 miljoner kronor”.

Vänersborg då? Budgeten för 2020 fastställdes redan i juni.  Det borde vara enkelt att svara rätt på frågan ”Ja eller nej”. Men Vänersborg besvarade inte enkäten.

Från mina uppdrag i kommunpolitiken, ledamot för Vänsterpartiet i kommunfullmäktige och i direktionen för Kunskapsförbundet Väst, vet jag att svaret är: ”Ja, vi tvingas att göra besparingar.” Mera korrekt vore: ”Ja, stora besparingar.”.

Kommunfullmäktige är först nästa vecka onsdag. Igår kom utskicket inför sammanträdet. Jag markerade på föredragningslistan i vilka av dessa 36 ärenden min partikamrat Stefan Kärvling och/eller jag har för avsikt att begära ordet. Visst, några punkter gäller just besparingar i verksamheten.

Igår under förmiddagen var Stefan och jag med på sammanträdet med direktionen för Kunskapsförbundet Väst. Där samtalade förvaltningen och politikerna från Trollhättan och Vänersborg om vad som skulle behövas i tillskott för löpande år 2019 och vad som borde tillkomma för att säkerställa utbildningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen år 2020.

Trollhättan har ju redan avslagit ansökan om tillägg för i år. Vänersborg behandlar äskandet nästa vecka på fullmäktige. Trollhättan har redan lämnat ett förslag vilka vuxenutbildningar man vill ge i uppdrag och med vilket antal utbildningsplatser. Även här saknades besked från Vänersborg.

Det är mycket tänkbart att detta besked kom igår under eftermiddagen. Då träffades ägarsamrådet, alltså direktionens presidium och tre kommunalråd vardera från båda medlemskommuner med någon högt uppsatt representant från förvaltningen. Här kallelsen med allt som skulle avhandlas under eftermiddagen.

Vår situation är den att information om vad som avhandlades och vad man kom fram till blir offentligt först när protokollet har kommit, vilket kan dröja en vecka eller två. Självfallet ett hinder för att vid rätt tillfälle fatta rätt beslut. Hur vill vi agera? När vill vi agera? Var? I direktionen eller på ”hemmaplan” i fullmäktige?

Vi vet var vi står i frågan om behovet av finansiell förstärkning. Men det är inte enkelt att göra sin röst hörd. Ta gårdagens möte med direktionen som ett exempel.

Förbundsdirektören berättade om vad som hade blivit lidande när tillskott till vuxenutbildning uteblev – invånare som har rätt att kräva en utbildningsplats sattes på en kölista och kunde inte få önskad utbildning.

En stund senare var det dags för förvaltningens ”information” till direktionens ledamöter. En av sex punkter hade rubriken ”Trygga och säkra skolor”.

Alla som informerar sig om hur skolverksamheten mer och mer ”drabbas” av en negativ samhällsutveckling, alla som förstår att mycket ”oro” har tagit sig in i skollokalerna, de vet hur viktig ”elevhälsan” och elevstödjande funktioner är för att själva undervisningen trots allt kan bedrivas någorlunda.

Vad fick vi veta under denna informationspunkt? Den brutala verkligheten som blir resultatet av medlemkommunernas vägran att inse förbundets ekonomiska situation. 73 tjänster i den pedagogiska verksamheten har redan dragits in, nu är turen kommen till elevhälsan och elevstödet. Ledningen drar ner personalen i en omfattning som motsvarar 22% av personalstyrkan.

Det var en information, och direktionen beslutade att ”notera informationen”. That´s it, no less, no more. Det är INTE en fråga som läggs på de förtroendevaldas bord för ett beslut. Det är förvaltningen som förhandlar med de fackliga representanter och sedan blir det som det står i förslaget.

Vad kunde jag göra? Jag deltog i beslutet att ”notera”, vad annars. Sedan ger mig kommunallagen möjligheten att lämna en skriftlig reservation. Jag anmälde en sådan och jag ska skriva den, innan protokollet justeras. Vad mer kunde jag göra? Det är frustrerande och jag önskar att fler och fler vaknar och förstår vad som sker när DN noterar att ”4 av 5 tvingas skära ner”.