Jag har det lugnt och skönt. Kamraterna James och Stefan håller däremot fanan högt. Det är kommunstyrelse idag. Från 08:30 till 14:40 schemalagd information och föredragningar, därefter genomgång och beslut kring 46 ärenden. Ingen semesterresa precis inte.

Inte mindre än tre dussin ärenden går vidare till kommunfullmäktige om två veckor. Däribland tunga frågor, mycket tunga. Det är ekonomin som spökar, i Vänersborg på samma sätt som i andra kommuner och regioner. Utgifterna växer, intäkterna räcker inte till.

Det blir inte mycket till debatt i det slutna kommunstyrelserummet. Lusten att debattera finns i kommunfullmäktige. Stefan och jag lägger inte band på oss, är det något som vi tycker ska sägas så gör vi det. Vi får påminna varandra om att inte ta ut svängarna för mycket.

Att hålla sig till ärendet brukar vara ordförandens uppmaning till några ledamöter. Även vi har drabbats, men det var tidigare och då var det en annan ordförande. Bara man nämnde orden ”Stockholm”, ”riksdagen” eller ”regeringen” så höjdes ögonbryn och strax efteråt kom påminnelsen om ”vi är i Vänersborg och det är detta ärende vi har att avgöra”.

Jag påmindes om detta idag, dels för att jag redan förbereder mig på kommande fullmäktige, dels för att jag lyssnade in på Konjunkturinstitutets prognos ”Högkonjunkturen är över”. I det skriftliga materialet fanns en ruta som var ganska spännande att läsa.

Prognoser från KI är inte alltid lätta att läsa. Jag erkänner att jag hoppar över och jag ger upp när jag gått vilse. Men just denna ruta berättade med några penseldrag det enkla sambandet mellan ”Vänersborg” och ”Stockholm”. Det är nämligen inte möjligt, tycker jag, att begränsa sig i ett anförande om kaoset i stadens kassa på det sätt som en nitisk ordförande vill göra gällande.

Läs gärna det korta avsnittet med rubriken: ”Kommunsektorns utgifter finansieras huvudsakligen av kommunalskatt och statsbidrag”- fram till sista meningen: ”Hur finansieringen sker, liksom nivån på de totala utgifterna, är i slutändan en politisk fråga.”