Lördag och söndag finns alltid extra tid att läsa tidningar. Inte bara rubriken eller ingressen! Dagens Nyheter erbjöd idag tankeväckande lektyr: ”Så förändras värderingar hos invandrare i Sverige”.
Utgångspunkten är en rapport från Institutet för framtidsstudier med titeln ”Värderingar som mått på integration”.
DN:s journalister presenterar undersökningen som ett reportage med inslag från Filipstad och Forshaga vilket underlättar att ta till sig underlagets observationer och slutsatser.
Poängen, så skriver DN, är att studien gör något annat än det ”vanliga”: ”Hur integrationen fungerar, eller inte fungerar, bedöms ofta med objektiva mått som sysselsättningsgrad, arbetslöshet och utbildningsnivå.”
Bi Puranen [Institutet för framtidsstudier med ansvar för rapporten] citeras av tidningen: [Hon] ”menar att man också måste väga in det subjektiva, hur migranterna själva upplever Sverige, liksom hur de ser på mötet med normer och värderingar här.”
Studien är en del av ett globalt projekt Migrant World Values Survey. Därifrån kommer underlaget för något som är kärnan i framställningen: Kulturkartan
Det finns en fyllig sammanfattning på svenska och på engelska. Själva rapporten publiceras först i maj. [Här kan man anteckna sig för ett e-post-meddelande när rapporten är framme.]
Lutz Rininslands blogg 
Mycket intressant i bloggen. Vatten är förvisso viktigt för både människor, djur och växter.
VA-verket begär mer pengar via höjda avgifter och aviserar behov av ytterligare stora summor pengar. Skattebetalarnas pengar.
Vänerkustprojektet kostar över 200 miljoner men betalas av de som tvångsansluts längs ledningsnätet. Bakgrunden är en blåplan utan miljökonsekvensbeskrivning. Det finns alltså ingen analys av vilka resultat som ska uppnås, olika alternativ hur och vad som ska åtgärdas och vilka olika kostnadsmodeller som föreligger. Bara en lösning på diffusa VA-problem – VA-verkets…
Vänern här är inte övergödd. När det gäller hälsoskydd finns inga undersökningar som tyder på problem med lokala anläggningar och kommunens reningsverk har ingen koll på sina egna utsläpp avseende hälsoskydd (se blåplan och kommunens egna miljörapporter).
Kommunens VA-verk bygger ut ledningsnätet vilket orsakar högre belastning på reningsverket vilket leder till ökade investeringsbehov och kostnader. Av tusentals inkommande ämnen mäter reningsverken förutom syreförbrukning (BOD) enbart näringsämnena kväve och fosfor. Vad övrigt av 1000-tals föreningar, läkemedel, mikroplaster etc som släpps ut i Göta Älv vet ingen.
De avskiljda näringsämnena hamnar via slammet på deponi, deponitäckning eller anläggningsjord.
För att odla köper bönderna in konstgödning med fosfor, ofta med ursprung från ockuperat land (70% av fyndigheterna finns i Väst-Sahara) med över åren högre och högre innehåll av tungmetaller. Detta sprids på åkrarna. Grödorna äts av oss. Fosforn hamnar sedan i toaletterna men återgår inte till jordbruket. Hållbart – nej.
Staden måste ha reningsverk och vattenverk.
Men ska man, till höga kostnader för de enskilda, tvångsansluta människor på landsbygden som har egna brunnar och egna fungerande enskilda avloppsanläggningar?
Det ligger nära till hands att ifrågasätta Vänerkustprojektets anledning. Är det så att stadens nya vattenledning från Vänersborg till Rörvik (som dras i samma rörgrav som avloppsledningen i Vänerkustprojektet) till stora delar betalas av de enskilda boende längs kusten?
Resultatet av allt blir att:
Staden får tillgång till mer vatten – till stor del på de tvångsanslutna enskildas bekostnad.
Reningsverket får högre belastning och måste byggas ut. Där kommer mer kemikalier användas och ännu mer näringsämnen hamna på deponitäckning. Mer nedbrytningsprodukter hamnar i Göta Älv.
Ett enda kommunalt stort VA-system för alla ökar smittrisken för nedströms boende (Göteborg) som tar sitt dricksvatten från Göta Älv där utloppet från VA-verket leds ut. Det bräddas årligen ut 100 000-tals liter orenat avloppsvatten via avloppsledningsnätet och reningsverken.
Är det verkligen så att ett otydligt definierat problem bara kan ha en lösning – VA-verkets…?
Berättigar investeringskostnaderna (100-tals miljoner) extern analys av alternativ? Finns det oberoende konsulter?
Bekymrad natur och miljövän.
GillaGilla
Tack för kommentaren – som du ser ligger din kommentar under fel inlägg, tyvärr klarar jag inte att flytta den rätt, den som läser, förstår nog i alla fall att den tillhör gårdagens inägg ”Vatten, vatten …”
GillaGilla