Mitt förtroende för partistyrelsens och riksdagsgruppens omdöme kvarstår.

Debatten har varit bra och gjort tydligt att alla partier uppmärksamt följer Vänsterpartiets arbete i riksdagen.

Socialdemokraterna har genom Stefan Löfvens uttalanden på presskonferenserna och i andra sammanhang gjort klart att en mängd viktiga  förbättringar under den gångna mandatperioden har tillkommit utifrån Vänsterpartiets förslag. Vår partiledning och framförallt partiets förhandlare, Ulla Andersson, välkomnar denna bekräftelse.

På sätt och vis har detta blivit ännu tydligare genom Centerpartiets och Liberalernas klumpiga formuleringskonst om ”inget inflytande för Vänsterpartiet”.

Jimmie Åkesson gör absolut ingen hemlighet av sin uppfattning: Vänsterpartiets position har förstärkts genom all turbulens efter uppgörelsen.

Ulf Kristersson demonstrerade på sitt eget sätt och hoppade över tillfället att möta journalisterna direkt. När han sedan kom till presscentret, hade han svårt att bemästra ilskan.

Men vad betyder det framöver? Vänsterpartiets insats i riksdagen och i regionfullmäktige i Västra Götaland oroar mig överhuvudtaget inte. Rollen som oppositionsparti har vi bästa förutsättningar att leva upp till. Skärpan och tydligheten i partiets yrkanden i motioner och från talarstolen kommer att höjas.

Lokalt då? Det kommer att finnas många tillfällen att göra bedömningar av det nya partipolitiska läge. Min gissning är att ett flertal lokala partiföreträdare kommer att få svårt med orienteringen. ”Det där är vi emot! Det där vill inte vi!” Sagt om något som utgör en av 73 punkter i överenskommelsen, undertecknat av fyra partier.

Jag ser med stor förväntan fram emot spännande debatter i fullmäktige. Jag är också nyfiken på om vilken roll det politiska samtalet spelar i kommunstyrelsen. Hoppas att någon kommer att berätta för mig …