Att bevaka valrörelsen börjar bli en sysselsättning på heltid. På det lokala planet med alla hushållsutskick, lokaltidningar, gratistidningar, debattartiklar, insändare, annonser, hemsidor, bloggar, inlägg på Facebook, notiser på Twitter, utfrågningar, enkäter, opinionsundersökningar, debattkvällar, snuttar på lokalradion. På riksplanet med alla sociala medier, med alla länkar till allehanda tidningsartiklar, events, träffar, program, radio, TV, play and replay, twitter, retweets, Instagram och Facebook, hemsidor, videos.

Det var en gång för länge sedan man gick till jobbet och vid första frukostrasten ställdes frågan: ”Såg du igår …?” De flesta hade sett, några hade missat … Men inte behövde man ens säga vilken fråga det gällde, vilket program man menade. Alla visste ändå.

Dagstidningar är fortfarande en fast punkt. På papper eller digitalt. Men även där gäller det att gallra – spåna, söka, googla… Kasta ett öga på rubriken eller ta sig tid att läsa. Allt mellan himmel och jord. Här tre exempel på tidningarnas sätt att finnas med i valrörelsen.

Man kan sätta sig ner och prata med en politiker, lämna utrymme att svara på en ställd fråga och sedan redovisa samtalet i form av en intervju, ett gediget och uppskattat journalistiskt arbete. Här ett exempel från dagens GP.

Man kan sätta sig vid sin dator, som ledarskribent, fri och oberoende, fila på sina tankar, glida iväg, spekulera, sträva mot sitt mål, sina alldeles egna mål, strunta i en del obekväma sanningar, förvränga en del fakta, vinkla en del eller det mesta och komma fram till slutsatsen: Så här är det! Ta som exempel Lars Hjörne som har återvänt från semestern till sitt skrivbord på Göteborgs Posten.

Slutligen – kategorin debattartiklar: Det finns i varje redaktion en ansvarig som släpper fram eller stoppar insänt material. Tidningens debattsidor lockar läsare, därför gäller det att hålla sig framme och dra till sig skribenter med namn, skribenter med aktuella inlägg, skribenter som kan sätta färg, provocera, föranleda nya debattartiklar. Det gäller att citeras och kommenteras, att nämnas i den allmänna debatten, att bli betraktad som media som främjar det demokratiska samtalet. Men det kan gå snett – om redaktören tappar omdömet och blir för ivrig så kan det släppas igenom ett inlägg som bara förtjänar det enda träffande omdömet: Vulgär smörja.