På tisdag förmiddag sammanträder direktionen. Microsoft Teams skapar länken till ledamöter och ersättare som befinner sig någonstans, de flesta förmodligen i Trollhättan eller Vänersborg. Men även om någon befinner sig på någon resa, så går det bra att ”ta plats”. Det funkar säkerligen också denna andra gång. Mats Andersson, C, ersättare i direktionen och tillträdande kommunalråd i Vänersborg har visserligen överklagat mötet i juni hos förvaltningsrätten. Ingen annan tycks dock dela hans uppfattning att dylika digitala möten inte är förenliga med tvingande lagar och föreskrifter.

Dagordningen innehåller en del punkter som alltid tillhör första sammanträdet efter sommarpausen, och pandemin är närvarande även här.

Därför informeras hur skolstarten har varit. Länge var det ju fullt tänkbart att undervisning på distans skulle påbjudas även i augusti. Nu finns alla studerande i skollokalerna och än tycks det funka och inga nya smittokluster har rapporterats.

Hur påverkades ekonomin? Det får vi veta i delårsrapporten.

Antagningsstatistik för gymnasieskolan är alltid spännande: Är det fler elever som påbörjar årskurs 1 i förbundets tre gymnasieskolor eller ökar andelen som tar plats i andra kommuner och i friskolorna?

Hösten 2021 erbjuder KFV inriktning bild på det Estetiska programmet (själv har jag tidigare velat se även inriktning dans i Vänersborg, men det lyckades inte). Och så tillkommer naturbruksprogrammet, förbundet satsar på inriktning ”häst”.

Direktionen får även en rapport om förbundets lokaler. Magnus Åberg i Trollhättan är under ombyggnad. Vuxenutbildningens behov av undervisningslokaler är stort och blir än större med tanke på alla utbildningar som skall möta ett växande antal sökande. (Jag kommer att föreslå att det vid sammanträdet i oktober lämnas en redovisning av hur statens alla satsningar för att bemöta arbetslösheten skall hanteras.)

Den punkt som intresserar mig mest är ”Tendenser i elevernas kunskapsresultat”. Egentligen: resultat avseende ”kunskap” och ”genomströmning”. I förhand har det skickats ut ett större antal diagram med tabeller och kurvor, men även en sammanfattande text.

Det gäller gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen. För ungdomsskolan redovisas alla resultat från tredje årskursen och läsåret 2019/2020, för de vuxna från kurserna som ordnades under vårterminen 2020.

Låt mig här avgränsa till våra tre gymnasieskolor. Jag erkänner att det tar en bra stund att läsa och att förstå all information. Ändå har jag arbetat under 33 år på en av dessa tre skolor, på Birger Sjöberggymnasiet i Vänersborg. Och som studie- och yrkesvägledare var just ”resultatet” en viktig fråga: Hur lyckades den enskilde eleven att infria sina förväntningar? Kommer resultatet att hjälpa eller att stjälpa på vägen till allt som är tänkt att ske framöver?

Förresten, vilket resultat? Vad är det avgörande? För någon elev är det avgjort viktigaste att få gymnasieexamen, att inte behöva lämna skolans tredje och sista årskurs med endast ett studiebevis. Det gäller nog mest elever som inte omgående efterfrågar en plats på nästa och anslutande utbildning. Att söka och att få ett arbete, på en arbetsplats i linje med utbildningen eller något arbete överhuvudtaget, det förutsätter idag i regel alltid gymnasieexamen.

För andra elever kan examen kännas som en självklarhet. Det är endast betygspoängen som räknas, det är den som avgör om det blir napp på en högskoleplats där det råder knivskarp konkurrens vid ansökningen. Därutöver spelar betygspoängen också en stor roll för den som så småningom söker till nästa utbildning, och det kan också vara av vikt att ha godkända betyg från kurser som kan krävas för den särskilda behörigheten.

I september lämnas denna preliminära rapport, mest i form av statistik och jämförelser. I januari kommer sedan den årliga kvalitetsrapporten och ett utbyte av erfarenheter och tankar på ”kvalitetsstämman” under en heldag. Att gå på skolan är ju mer, mycket mer än att bara samla på sig kurser och betyg.

Just nu bara jämförelser av allehanda slag – tänk hur många sätt att jämföra som finns:

• 2020 – om vi jämför år efter år sedan starten 2013, hur blev det nu?
• yrkesprogram jämfört med högskoleförberedande
• andel examen per program, genomsnittsbetyg och spännvidden
• kvinnor och män och det totala utfallet
• Birger i Vänersborg jämfört med Nisse och Magnus Åberg i Trollhättan

Och med tanke på den sista punkten: det redovisas inte hur det gick för elever från Vänersborg och för elever från Trollhättan. Ett större antal program finns endast på en av dessa två orter och det görs ingen särredovisning för eleverna som reser och eleverna som går utbildningen på hemorten.

Utvecklingschef Maria Hildefors har funnits med från starten av förbundet 2013. Jag vill intyga att hon gör en berömvärd insats också i den här aktuella delen, nämligen att förmedla relevant information från verksamheten till politiken. I slutändan skall ”politiken” fördela stödresurser dit där det mest behövs för att eleverna och lärarna skall kunna arbeta under likvärdiga villkor.