Flera inlägg i olika medier betraktar ”läget nu” och ställer frågan ”Vad blir kvar? Vad är kvar sedan – när det är över?”
Jag ser i tidningen ETC att Johan Ehrenberg under rubriken ”Inget beror på viruset” talar klarspråk: ”Det är ett haveri av ett system, en ekonomi, en politik”. Nooshi Dadgostar observerar i Feministiskt perspektiv: ”Plötsligt vill ingen prata högerpolitik”. Ja och nej, är det så? Vi får se längre fram. För stunden är det väl vid några tillfällen i riksdagen som partiernas grundläggande inställning tränger igenom alla försäkringar ”att vi är tillsammans”. Jag tänker på talespersonernas anföranden när ännu en extra ändringsbudget skall godkännas.
I onsdags kom ett femte paket från regeringen och som med januaripartiernas välsignelse passerade utskottsbehandlingen i expressfart till en omröstning i riksdagens kammare.
Jag citerar här från samtliga åtta partier. Självfallet ansvarar jag för urvalet av citaten, men det är fritt för var och en att i efterhand se och höra hela debatten eller att läsa alla anföranden i snabbprotokollet.
FREDRIK OLOVSSON (S): ”Trots de historiskt stora åtgärder som nu genomförs vet vi dock att skattebetalarna inte kommer att kunna rädda alla jobb i alla företag.” Det är staten som kommer till undsättning och Fredrik Olovsson säger utan omsvep att det är vi, skattebetalarna, som återigen skall rädda ekonomin. ”Vi ska ta oss igenom det här tillsammans. Vi ska göra det som ett samhälle, och när vi har gjort det ska vi sätta ny fart på Sverige igen.”
ELISABETH SVANTESSON (M): ”Effekterna av detta virus slår också rakt in i svensk ekonomi.” ”Jag är övertygad om att vi måste göra allt vi kan för att rädda svenska jobb och svenska företag och få jobben och företagen att övervintra den akuta krisen.” ”Varför föreslår vi detta? Jo, därför att när smittspridningen bedarrar vill vi ha kvar en så stor del av det svenska näringslivet – så många företag och jobb – som det bara är möjligt. De ska övervintra.” Är inte ordet ”övervintra” talande nog? Elisabeth Svantesson ansåg inte det. Hon tillade: ”Jag vill dock vara tydlig med att dessa regelförändringar är tillfälliga, vilket vi också är överens om här i dag.”
SVEN-OLOF SÄLLSTRÖM (SD): ”När vi återgår till en mer normal vardag, när en utvärdering av regeringens krishantering aktualiseras, ser vi således fram emot en seriös diskussion om en allmän, statlig och skattefinansierad a-kassa som gäller alla.” Sven-Olof Sällström ägnade sitt anförande åt partiets återkommande förslag: En a-kassa som kopplas bort helt från fackföreningar, en a-kassa som läggs in i Försäkringskassans verksamhet.
EMIL KÄLLSTRÖM (C): ”Vi måste också ha beredskap för att kunna agera om krisen fördjupas och letar sig in i fastighets- eller banksektorn. Och vi måste se till att det finns torrt krut kvar för att kunna åstadkomma en svensk nystart, en återstart, efter krisens mer akuta förlopp, då det är dags att bygga ett nytt, starkare, bättre och mer hållbart Sverige.” Övertolkar jag talespersonen för Centerpartiet, när jag hör en antydan om att januariöverenskommelsen inte överlever kristiden, att något nytt, något bättre är att eftersträva?
ALI ESBATI (V): ”Men de problem som dagens ändringar tar sikte på att lösa fanns före coronakrisen, och de kommer att finnas efter.” Vänsterpartiets anförande ägnades nästan uteslutande åt ”a-kassan”, att förslagen till förändringar var bra, borde ha varit på plats långt innan coronakrisen och egentligen helt oberoende av krisen, att fler steg behövde tas och framförallt, att inget skulle tas bort igen efter krisen var över, tvärtom.
JAKOB FORSSMED (KD): ”Samtidigt har regeringen fortfarande inte ändrat på det villkor som säger att de företag som vill ta del av permitteringsstöd först måste säga upp sina tillfälligt anställda. Det är bra att a-kassan stärks, men varför ställa anställda mot anställda på det sätt som regeringen fortsätter att göra?” Jakob Forssmeds tema är företagens ”behov” av konsulter, tillfälligt anställda, ett försvarstal för alla som predikar den flexibla anställningsformen.
JOAR FORSSELL (L): ”… det som vi röstar om i dag innebär tillfälliga justeringar i a-kassesystemet.” ”Men när den [stormen, min anm.] har bedarrat kommer vi att behöva satsa på jobb och företagande, på att bygga upp demokratin, på att stärka demokratin samt på mer utbildning och på så sätt bygga ett välstånd så att vi också kan möta framtida kriser.” När Nooshi Dadgostar konstaterar ”Plötsligt vill ingen prata högerpolitik” så kan hon inte ha hört Joar Forssells anförande!
KAROLINA SKOG (MP): ”Och det är en viktig förändring att de inte behöver söka försörjningsstöd. Det är bra för alla. Därför är detta ett av de många beslut som vi tar för att vi tillsammans ska ta oss igenom denna kris, så att vi kan omstarta Sverige och svensk ekonomi när allt detta är över.” Visserligen förtjänar Karolina Skoog en eloge för att presentera sambandet ”bristfällig a-kassa och en orimlig belastning av socialtjänstens försörjningsstöd” på ett begripligt sätt, men hon landar på samma tillsammans-tema som Fredrik Olovsson från det andra regeringspartiet inledde med.